Mätning
Jim har lagat min cykel idag, köpt en ny slang å tvättat den litte å pumpat upp så nu går den att cykla på WOHOO! Så nu ska vi bara försöka hitta en cykel åt Jim, någon som har en till salu för inte alltför många lappar?
Sen har vi varit på banken idag och fixat lite med ett av lånen till huset, så nu är man "rik" en stund... men fan va jobbigt när man ser hur pengarna dras =/
Ja borde helt seriöst sova för länge sen, men det går fan inte. Känns som ångest. Men ja vet inte. Ja börjar kl 8 imorn, plus att det är fest hos Henke å Sandra. Ja är inte pepp just nu. Mår fan skit, what the hell?
Idag har vi iaf varit i huset och mätt några väggar så vi har ett humm om hur stora rum vi kommer ha, men ja tror knappast att vi fick alla mått vi behöver, men skit samma är inte så länge kvar nu tills de är vårat eget!
Men asså, borde man inte känna lycka - pirr - längtan - stolthet? Ja känner ångest - personlig konkurs - renoveringsvägg - katastrof.
Men men, kanske de bara är just nu som jag känner så? Har väl inte riktigt fattat vad som händer haha
Nu ska ja ta och krypa ner i sängen och försöka somna, önska mig lycka till please :)
// ia
Njae Linda jag tror att allt du känner för husköpet är helt naturligt. Iaf så kände jag på det sättet innan vi fick tillgång till själva huset. Nu när jag står i renoveringskaoset känner jag mig lugn och trygg och jag ser fram emot att vara husägare, på både gott och ont!
Det vore ju (iaf enligt min åsikt) näst intill onormalt i fall man inte tänkte "ångest - personlig konkurs - renoveringsvägg - katastrof". Visst kan man känna allt det andra också, men då det är en så pass stor händelse i livet så dyker säkerligen sådana tankar upp vare sig man vill eller inte.
I vilket fall som helst så är jag övertygad om att det kommer att bli toppen och att ni kommer att få det bra i ert nya hus. Visst är det många nya saker att tänka på, men man lär sig med tiden!
